Kategoriarkiv: Ekonomi

Bankkriser är ingen ovanlighet. Så varför ger vi bankerna så mycket makt?

Historien är kantad av bankkriser. Sveriges första bank var Stockholms Banco som drevs av Johan Palmstruch. Dess existens blev kort och stormig. Att det fanns behov av en bank var kanske inte så konstigt med tanke på att valutan under den tiden var otympliga kopparstycken som kunde väga 20 kg. Banken började ge ut kreditsedlar som godtogs som betalning i dom större städerna och handelsorterna. Men som i alla bankkriser gav banken ut fler krediter än dom hade säkerheter och krisen var ett faktum.

Bankkrisen i Sverige 1990 var inget undantag. Även dom lånade ut mer än dom hade säkerheter för. Där valde dock staten att ta över dom krisande bankerna och när väl dammet lagt sig några år senare så fick faktiskt staten tillbaka en stor del av dom pengar som dom gått in med för att rädda bankerna.

Fortsätt läsa Bankkriser är ingen ovanlighet. Så varför ger vi bankerna så mycket makt?

Reklam är manipulation

Reklam är ett ämne som jag tagit upp tidigare. Men det tåls att skriva ofta om detta ämne eftersom att det idag inte finns några politiska partier som driver opinion. Dom följer opinion. Om man vill vara grov i munnen kan man lätt jämföra politiska partiers agerande med prostitution. Men i detta fall så är betalningen din röst i valet. Därför tror jag inget parti kommer att driva frågan om konsumtionssamhällets skadliga effekter ordentligt förrän vi som medborgare kräver att politikerna gör det. Det är dock svårt att övertyga människor att konsumera betydligt mindre när motparten överöser människor med flera tusen reklammeddelanden om dagen.

Vi kan alla låtsas som att reklam är en naturlig del av samhället och att vi som enskilda individer kan värja oss för reklamen. Men faktum är att vi då bedrar oss själva. Det finns en anledning till varför företagen runt om i världen lägger miljarder och åter miljarder på just reklam.

Fortsätt läsa Reklam är manipulation

OS eller Mello?

I dessa dagar pågår två väldigt omdebatterade event. Det ena är OS, som gång efter gång, skakas av dopingskandaler. Det andra är Mello, som verkar prioritera kommersialism över konstnärligt kreativitet, trots att hela tävlingen handlar om att välja det bästa musikstycket.

Låt oss börja med OS. Ursprungligen så var OS en tävling för amatörer. Nja… kanske inte amatörer men proffs fick inte delta. Allt eftersom att OS utvecklades involverades mer och mer pengar. En idrottsman- /kvinna kunde räkna med stora sponsorsavtal om dom lyckades ta en medalj. Stora ekonomiska fördelar är en grogrund för att uppmuntra fusk. Uppdrag gransknings dokumentär om doping visar hur vanlig företeelse det är. Det hela har gått så långt, och problemen med kontrollen är idag så stora, att många människor idag talar om att släppa dopingen fri.

Fortsätt läsa OS eller Mello?

Hur påverkas Sverige av investeringsskyddsklausuler i handelsavtal?

Under våren kommer Sveriges riksdag att behandla CETA-avtalet som är ett frihandelsavtal med Kanada. Nu är det väldigt lite som är ”fritt” i ett frihandelsavtal. Det är faktiskt lite kul att dom kallas just frihandelsavtal med tanke på hur otroligt omfattade dom är och hur mycket dom faktiskt reglerar.

För några år sedan var det TTIP med USA som diskuterades. Nu blev det inget av med detta avtal eftersom att Donald Trumph till sist stängde den dörren. Nu är det kanske inte något problem för dom amerikanska bolagen om CETA-avtalet går igenom. Då behöver dom bara registrera ett bolag i Kanada för att göra i princip samma saker som dom kunde göra om TTIP gått igenom.

Det finns naturligtvis mycket att säga om ett avtal som är över 1000 sidor juristspråk och jag skall ärligt säga att jag inte läst hela eller förstår hela. Det är det nog få som gör det och tro absolut inte för en sekund att alla riksdagsledamöter har läst och förstått konsekvenserna av avtalet. Däremot finns det en särskild del i båda dessa avtal som vi alla borde vara medvetna om. Det är investeringsskyddsmekanismerna.

Fortsätt läsa Hur påverkas Sverige av investeringsskyddsklausuler i handelsavtal?

Kamprad och Det naturliga steget — Birger Schlaug

Det är många som hyllar Kamprad. Det finns någon slags svensk stolthet över IKEA. Jag har dock själv tycker det borde finnas andra saker att hylla än ett tempel för ohejdad konsumtion med tanke på dom förändringar som behövs i samhället just nu.

Ingvar Kamprad och andra företagsledare skulle motta intyg och erkännande efter att ha gått en grundläggande miljöutbildning hos Det Naturliga Steget. Fest och gamman. Och jag var en av de inbjudna – man lockade med underhållning och mingel med Anni-Frid Lyngstad.När Ingvar Kamprad skulle tacka för utbildning och intyg så talade han om sådant han…

via Kamprad och Det naturliga steget — Birger Schlaug

Kommer framtidens historieböcker att tala om vår generation med förakt?

Vi är just nu i en brytpunkt i mänsklighetens historia. Dom varningar som forskarna försiktigt framförde för 15 år sedan har till idag övergått till att bli nästan ödesmättade. Över 15 000 forskare från 184 olika länder har nu gått samman och skrivit en varning till mänskligheten.

Det är inte längre några försiktiga varningar. Dom skriver bl a “Mankind is still facing the existential threat of runaway consumption of limited resources by a rapidly growing population”. Det finns ett nyckelord med i denna mening “runaway consumption”. Kort sagt ohämmad konsumtion.

Om vi nu har denna information men vi, som medborgare på denna planet, ägnar våra tankar mer åt vikten att skaffa den senaste modellen av iPhone istället för mänsklighetens överlevnad så skulle jag inte bli förvånad om just min generation, som nog dominerar dagens maktstrukturer, kommer att bli kraftfullt föraktad i framtidens historieböcker.

Vår generation som egentligen borde kallas mergenerationen eftersom vi alltid velat ha mer och aldrig varit riktigt nöjda. Vi som avundsjukt tittat på grannen när han kommit hem med en ny pryl och genast skyndat oss iväg för att uppdatera vårt prylförråd. Vi som hyllat tillväxten eftersom att vi gått på myten om att tillväxten skall garantera vår möjlighet att hela tiden köpa nya ägodelar. Vår generation som verkar leva efter devisen “New is always better”. Detta kan inte fortsätta utan att man spelar med mänsklighetens framtid enligt forskarna.

Fortsätt läsa Kommer framtidens historieböcker att tala om vår generation med förakt?

Skall man glädjas eller fälla en tår över att elcykeln har blivit årets julklapp?

Klimatet är i desperat behov av att vi släpper ut mindre CO2 i atmosfären. Elcykeln är därför en mycket bra produkt eftersom att den gör det möjligt för människor att cykla längre sträckor och därmed har den en potential att minska bilkörningen. Bilismen är trots allt en av våra stora miljöbovar. Men samtidigt skall vi betänka att kommersialismen och ohejdat shoppande är en annan mycket stor miljöbov.

Att då just elcykeln får titeln årets julklapp, som trots allt är ett kommersens nobelpris, känns helt enkelt fel. Särskilt med tanke på att väldigt många som nu skyndsamt köper sig en elcykel förmodligen redan har en fungerande cykel i garaget. Dock utan elmotor. Och ur miljösynpunkt så är en vanlig cykel bättre än en elcykel. Särskilt en gammal cykel som inte måste nyproduceras.

Fortsätt läsa Skall man glädjas eller fälla en tår över att elcykeln har blivit årets julklapp?

Vad menar Bolund när han säger att folk kan delta i ekonomin?

SVT har en artikel om dom ökade ansökningarna om skuldsanering på sin hemsida. Tydligen har ansökningarna om skuldsanering ökat kraftigt den sista tiden. Isabella Lundgren, som är verksamhetsutvecklare hos kronofogden, säger att det rör sig om en fördubbling av ansökningarna och det misstänks att anledningen är att regelverket för skuldsanering har lättats. I denna artikel så har även finansmarknadsminister Per Bolund (MP) intervjuats.

I intervjun så påpekar Bolund att det är en svår situation för människor som hamnat i skuldfällan vilket vi alla nog kan vara överens om. Vem vill vara satt i skuld? Men sen gör han även en liten utvikning om det samhällsekonomiska problemet med dessa skuldsatta personer och säger: “Det blir också ett samhällsekonomiskt problem om så många människor har skulder hos Kronofogden och därmed inte kan delta på samma sätt som andra i ekonomin”. Vad menar han egentligen med att dom inte kan delta i ekonomin?

Fortsätt läsa Vad menar Bolund när han säger att folk kan delta i ekonomin?

Malena visar vägen i opinionen

Vi kan inte leva kvar i dagens konsumtionssamhälle om vi någonsin skall klara målen i Parisavtalet. Eftersom att så stor del av våra utsläpp är kopplade till konsumtionen så måste vi inse att vårt samhällssystem måste förändras. Det betyder inte att vi måste bo i grottor och leva på rötter som vissa politiker hävdar när dom vill såga miljörörelsen. Det betyder dock att vi som medborgare måste hitta andra sätt att uppvisa vår status än att köpa den nyaste mobiltelefonen varje år trots att den vi redan har faktiskt fungerar. Vi kanske måste vänja oss vid att färsk exotiskt frukt inte flygs in från hela världen året om. Vi kanske måste vänja oss med att hyra en fritidsbåt istället för att vi alla skall äga var sin och vi kanske inte kan följa klädmodets allt snabbare växlingar.  Vi måste hitta andra sätt att må bättre än att ständigt förnya oss genom konsumtion.

Vi är alla barn av vår tid och många kanske ser det som förfärande om samhället skulle utvecklas åt det hållet men vad har vi egentligen för alternativ? Våra CO2 utsläpp har fortsatt att öka trots att miljöbudgeten ökat under mandatperioden. Om det är så att man tror på klimatforskningens rön om globala uppvärmningens konsekvenser så är denna förändring av samhället ett ringa pris för att undvika den globala uppvärmningens konsekvenser.

Fortsätt läsa Malena visar vägen i opinionen

Bankernas uppköp av fakturor finansierar ytterligare kreditgivning

Uppdatering:
Det blev en del liv om huruvida detta är möjligt rent tekniskt. Efter lite efterforskningar så har det visat sig att Resurs Bank inte ”köper” fakturan utan dom låter Netonnet belåna fakturan. På så vis skapas ett lån som följaktligen blir en fordran i bankens bokföring. Då Netonnet får pengarna så sätts dom in på deras konto i deras bank. Då räknas det som inlåning och multiplikatorn har då startat.


Jag har varit tvungen att beställa en ny telefon… igen 🙁 Man kan undra om dom någonsin igen kommer att bygga en telefon som håller mer än tre år. Jag beställde den på ***** (ingen reklam här inte) och fick en faktura efter några dagar från Resurs Bank. Ingenting konstigt med det. Dom hade helt enkelt köpt fakturan av bolaget som jag beställde telefonen från. Jag gissar att banken då får en viss procents rabatt på fakturabeloppet.

Men då jag tittar på fakturan så ser jag att betalningsvillkoren är satt på 60 dagar. Min första tanke var naturligtvis att det var generöst av dom. Men min andra tanke var naturligtvis: “Varför är dom det”? Jag gick och grubblade på det en stund och en gnagande misstanke började krypa upp i mig. Kan det vara så att dessa fakturor räknas som utlåning från banken och att dom helt enkelt bokför dom uppköpta fakturorna som en tillgång. Om banken gör det så kan dom faktiskt via penningmultiplikatorn låna ut betydligt större belopp än själva fakturabeloppet. Jag kontaktade en bekant som studerat på Handelshögskolan och ställde frågan om det verkligen fungerar på det sättet. Det korta svar jag fick var: “Självklart utnyttjas denna tillgång som säkerhet för ytterligare kreditgivning”

Fortsätt läsa Bankernas uppköp av fakturor finansierar ytterligare kreditgivning