Antikrundan visar vår besatthet av värderingar

Jag sitter och slötittar på TVn med min hustru. På TVn rullar svenska Antikrundan som varit ständigt återkommande i Svensk TV sedan 1989. Folk verkar vara galna i gamla prylar. Eller så är dom galna i att någon sätter ett värde på sina gamla prylar? Alla väntar med spänning på om någon skall komma med t ex en potta från 1700-talet som Gustaf III bajsat i som barn. Spänningen byggs upp genom att en expert i detalj briljerar med sina kunskaper om var pottan stod i slottet då den då framtida kungen bajsade i den. Sedan kommer finalen… ”Vill du veta vad den är värd”?


Man ser hur personen som lämnat in pottan håller andan och sedan säger experten: ”Med rätt köpare kan du få 30 000 kr för denna utsökta pjäs”. Det enda jag tänker är: ”Vem fan betalar 30 000 kr för en potta?”. Tänk efter nu… 30 000 kr för en potta, med eller utan mikroskopiska spår av kungabajs, är det faktiskt ganska mycket för en skitsak.

Jag ägnar en stund åt fundera på saken och inser att vi i dagens samhälle är helt besatta av att få saker värderade i svenska kronor. Våra fastigheters värderingar är någonting som dom flesta nog ägnar mer än en tanke åt per år. En sak måste vi dock inse. Ingen kan veta det exakta på värdet på någonting förrän vid en försäljning.

Ett värde är fiktivt och ständigt föränderligt. Tillägg som ”med rätt köpare…” visar precis hur fånigt det är med värdering i svenska kronor. Om någon idiot kommer och bjuder 300 000 kr för vår gamla toalett så är faktiskt toastolen värd 300 000 kr vid försäljningstillfället.

När det kommer till värderingarna av fastigheter så har nog dom flesta, vid renoveringstider, argumenterat med sig själv hur mycket den aktuella renoveringen ökar fastighetens värde. Bankerna är glada medhjälpare till detta värderingsvansinne genom att bevilja lån till renoveringar och glatt acceptera att en värderingsman skrivit på att husets nya italienska marmorgolv ökar värdet med 200 000 kr.

Nu skall man kanske inte klandra banken för det. Dom blir trots allt snuskigt rika bara för att skriva ut några papper om du bara lovar att betala dom en summa pengar varje månad i resten av ditt liv.

Skulle det inte vara trevligt om vi i större utsträckning kunde uppskatta våra ägodelar för dess skönhet eller praktiska användning istället för att fokusera på sakers, högst fiktiva, värde i jämförelse till svenska kronor.

Kommentera