Highams park baptist church

Vi har just kommit tillbaka från en bilsemester till London och det känns som att det är dags att börja komma tillbaka till mera normala rutiner. När jag skriver på Tankeverket handlar det oftast om saker som är fel och som borde åtgärdas. Denna gång tänkte jag dock skriva ett något mer positivt inlägg.

Vi har just åkt genom hela Sverige och en stor del av Europa. Resans slutmål var London. Vi åkte dit för att träffa Geoff och Margret. Två underbara människor som båda passerat 80 år. Sara lärde känna dom när hon bodde i London och genom henne har jag fått privilegiet att möta dessa människor. Deras godhet och generositet verkar vara oändlig.

20150726_003
Till vänster står Mrs Sheila Humphrey och till höger står Mrs Doris Thorndyke . Mrs Humphrey har gjort ett träsnideri som pryder kyrkan. Mrs Thorndyke var handmodellen.

Dom båda är mycket religiösa och tillhör baptistkyrkan i Highams park. Som dom flesta vet är jag allt annat religiös. Jag ogillar tanken på att man tolka bibeln, eller Koranen för delen, på så många olika sätt. Allt för att tjäna dom syften och mål som tolkaren har.

Vi har flera gånger följt Geoff och Margret till deras kyrka. Trots min skeptiska syn på religion måste jag säga att jag verkligen har trivts varje gång jag varit där.

Kyrkan är långt ifrån den svenska traditionen som jag själv växt upp med. Deras kyrka är betydligt mer involverad i samhället och det verkar som att alla genuint verkar ta hand om varandra. Dom gånger jag besökt kyrkan har jag alltid träffat underbara människor som varit väldigt välkomnande. Deras kyrka är betydligt mer med i tiden till skillnad från den svenska kyrkan som känns betydligt mer traditionsbunden och auktoritär.

20150726_008
Här sitter jag och talar med Clif Tayler. Han har jobbat i kaffeindustrin under en stor del av sitt liv. Han lärde mig massor om kaffe. Dessutom kan jag inte nog tacka honom för att han berättade om Waltham abbey som jag senare under resan besökte.

I Highams Park har kyrkan mycket aktiviteter för ungdomar och det verkar som att dom alla gör sitt yttersta för att stödja och hjälpa varandra. Det känns verkligen som att den kyrkan är en levande organism där alla medlemmar är jämlika, delaktiga och engagerade.

När jag var liten var det en pina att sitta genom predikningarna i kyrkan. De var oftast tråkiga, pompösa och man kändes sig oftast uppläxad efteråt. Detta är jag nog inte ensam om att känna eftersom att uttrycket “att predika” idag har en negativ klang i det svenska språket.

Dom predikningar jag varit på i Highams park har dock varit någonting helt annat. Deras pastor heter Jonathan Boyce och hans predikningar har hittills alltid haft en verklighetsförankrning som gjort att även en ateist som jag har kunnat uppskatta dem.

Jonathan Boyce är en riktig bra talare. Han är avslappnad och har gott om karisma. Om han någon gång väljer en karriär utanför kyrkan skulle han nog lyckas väldigt väl.

Om ni av detta inlägg fått för er att jag gått och blivit smygreligiös så misstar ni er. Dock måste vi alla uppskatta och glädjas åt organisationer som verkligen gör någonting gott. Detta vare sig som är kristna, muslimer, ateister eller till och med en politisk motståndare. Det är nog därför jag aldrig kan bli kristen. Hur än mycket gott jag gör i världen kan jag inte komma till himlen eftersom att jag inte tror på Gud. Jag kommer alltid att döma folk efter deras handlingar och inte för deras tro.

Som avslutning skulle skulle jag vilja ge ett råd till svenska kyrkan. Jag tycker ni skall göra ett studiebesök i Highams Park baptist church. Där kan ni få många goda idéer som kunde göra att ni slutade tappa medlemmar i den takt ni gör.

Kommentera