Hur skulle ni klara er om räntan låg på samma nivåer som år 2000?

Vi har under en längre tid haft negativ ränta i Sverige. I den lånebaserade ekonomi vi lever i känns det kanske som en trevlig idé. Men vi måste även betänka dom negativa effekter detta får. T ex har dom privatägda bankerna ökat räntegapet på fastighetslån och priserna på fastigheter har skjutit i höjden.

Detta kan dock få ett tvärt slut om räntan stiger. Finanssektorn är ute med jämna mellanrum och förklarar att svenska folket klarar en räntehöjning och att vi inte ska oroa oss.

När det gäller just den saken tycker jag att ni skall titta till er egen ekonomi. Låt oss säga att ni har en skuld på er fastighet på 1 miljon. Definitivt igen ovanligt villalån idag. Sedan tittar vi på historiska räntor. I det här fallet har jag använt Swedbanks snitträntor i Januari. Jag har använt det längsta bindningstid som fanns tillgängligt.

År Ränta Räntekostnad på 1 miljon
1985 13,25 % 132 500 kr
1990 14,10 % 141 000 kr
1995 12,5 % 125 000 kr
2000 8,05 % 80 500 kr
2005 5,4 % 54 000 kr
2010 5,0 % 50 000 kr
2015 3,6 % 36 000 kr
2016 3,3 % 33 000 kr

Låt oss nu anta att ni idag har en räntekostnad på 33 000 kr. Det är en räntekostnad per månad på 2 750 kr. Men låt oss säga att vi bara går tillbaka till ränteläget år 2000 så skulle er månadskostnad helt plötsligt vara 6 798 kr. Tänk nu på dom unga människor som idag bygger hus som kostar 3,5 miljoner. Ett vanligt pris för ett nyproducerat hus i Skellefteå idag. Med räntan år 2000, som är en historiskt vanlig ränta, blir deras månadskostnad bara för lånet 23 793 kr. Utöver det till kommer alla andra kostnader en fastighet skapar.

P g a den höga skuldsättningen skulle varje liten räntehöjning från Riksbanken skapa en minskad köpkraft vilket skulle skada tillväxten. Därför skall vi kanske inte vara förvånade över att riksbanken, trots att inflationen börjat stiga, valde att inte höja räntan. Jag misstänker att dom själva gör bedömningen att dom inte kan höja räntan, i någon större utsträckning, någonsin igen.

Detta är dock inte hållbart i längden. Men hur löser man problemen med en lånebubbla som är skapad av privatägda banker? Varför inte skapa en ny valuta? Riksbanken utreder nu om man kan införa en e-krona. Om vi drabbas av en finanskris av den typ som Grekland har skulle det faktiskt vara möjligt att koppla fast växelkurs mellan en ny e-valuta och dagens svenska kronor. Riksbanken skulle då vara enda utgivaren av denna valuta.

Låt oss sedan leka med tanken att svenska folket får 10 miljoner var där enda villkoret är att man första måste betala bort sina skulder i den gamla valutan. Det gäller dock att se till att staten har en god guldreserv och låga skulder i utländsk valuta.

Allt detta är naturligtvis spekulationer men jag är lite förvånad över att inte fler har uppmärksammat dessa två nyheter. Att riksbanken inte höjde räntan trots stigande inflation och att dom utreder en ny valuta.

Skulle du klara en ränta på 8,05 %

Kommentera