Hur förändrar man ett samhälle?

Jag och min hustru har under en lång tid drömt om ett samhälle där prioriteringarna har legat mer på lycka och hållbarhet än ekonomisk vinning. Ett hållbart samhälle där dom som kommer efter oss kan känna trygghet i sin försörjning och framtid. Men hur bygger man ett sådant samhälle?

En förutsättning för att nå detta samhälle är att alla känner sig trygga i sin försörjning och att man har en känsla av att människor tar hand om varandra. För nå dit krävs jämlikhet, inte bara mellan könen, utan även ekonomiskt. Det måste även finnas jämlikhet i möjligheterna att utvecklas.

Jag har länge känt att detta endast kan göras genom politiskt engagemang och därför har en hel del av dom texter som publicerats på Tankeverket handlat om aktuella politiska beslut och händelser. Men allt eftersom att jag lärt mig mer om hur politikens kvarnar maler så har jag börjat inse att det bara är halva sanningen. Det verkar nämligen i princip omöjligt att få en politisk förändring, på parlamentarisk väg, som hotar privilegier som föräras dom som sitter i maktpositioner. När alla i ledande ställning är en del av ett system där man belönas för bibehålla status quo och straffas för att göra förändringar så blir helt enkelt trycket så stort från maktens alla propagandamakare att större samhällsförändringar i princip blir omöjliga på parlamentarisk väg. Iallafall som det ser ut just nu.

För att få en verklig förändring måste trycket komma nerifrån. Från folket. Men detta vet även alla som idag gynnas av nuvarande system. Därför fylls vanliga medborgares informationskanaler av ren och skär propaganda, missledande information och skrämseltaktik.

Oavsett om man röstar blått, rött eller grönt så är alla riksdagspartier idag en del av samma system. Var finns det alternativ som tänker helt nytt när det gäller att möta klimathotet, den ökade mentala ohälsan och inkomstklyftorna? Dom absolut tre viktigaste frågorna om man vill nå ett målet med lycka och hållbarhet. Dom politiker som höjer sina röster för den typen av frågor har en tendens att snabbt knuffas ut från sina partier.

P g a det jag nämner ovan så kommer jag nog att börja skriva mer om saker som inte direkt är kopplat till aktuella politiska händelser. Självklart kommer jag även att skriva om politiska aktuella frågor till och från. Någonstans måste jag ju få utlopp för min frustration över politiskt vansinne 🙂

Som ett steg i att uppnå lycka och hållbarhet har jag, sedan en tid tillbaka, börjat dra ner på Facebook. Det är nämligen en oändligt sinande ström av elände och än mer vansinniga och ovänliga kommentarer. Särskilt om ens intresse mestadels rör samhälle och politik. I det fallet är bloggandet bättre eftersom att jag upplever att människor verkar, av någon konstig anledning, visa mer eftertanke där än på Facebook.

Jag skrev för snart ett år sedan ett inlägg som hette ”Jag ser det som logiskt att vi behöver ett nytt ekonomiskt system” där jag gjorde argumentationen att det faktiskt är helt logiskt att vi måste ha en större samhällsförändring. Jag tror det är viktigt att fler börjar se det helt ologiska i det samhällssystem som vi har idag. För att det skall vara möjligt måste fler även se att det faktiskt finns andra sätt att leva än vad som är gängse norm idag.

3 thoughts on “Hur förändrar man ett samhälle?”

  1. Jag skulle vilja sammanfatta och beskriva vår värld, med några få ord…

    Rädsla, brist, splittring, konkurrens, utslagning, maktkamp och girighet…

    Om någon kan upplysa mig om det finns något som i större utsträckning ORSAKAR detta, än makt och pengar, skulle jag uppskatta den lektionen… Annars kvarstår min gamla tes, att makt och pengar inte är lösningen på mänsklighetens problem, utan i själva verket är det som orsakar dem…

    Därför menar jag, att så länge vi VÄLJER att behålla de politiska och ekonomiska strukturerna, kommer ingen förändring någonsis att vara möjlig, så länge vi inte vågar släppa taget om de strukturer som i alla tider förtryckt mänskligheten…
    Så länge vi godtar det riggade politiska spelet och fortsätter att ge makten generalfullmakt att bestämma över oss, med vår politiska röstsedel och vi godtar att vara omyndigförklarade, kommer INGENTING, att någonsin kunna bli bättre för folket.

  2. Man brukar säga att den som inte röstar, heller inte kan klaga, men faktum är att vi, oavsett om vi röstar, eller inte, saknar formell rätt att avsätta våra styrande. Det är bara Riksdagsmän som har rätt att klaga via KU… Och dom lär heller inte såga av den gemensamma ”gren” de sitter på…

    I själva verket är det så, att det är genom vårt deltagande, (givet att valdeltagandet överstiger 50 %), som vi genom vår politiska röstsedel, har avhänt oss vår möjlighet att ha något inflytande, då vår röstsedel, oavsett, vem, vad, eller vilka vi röstar på, likt en generalfullmakt som samtidigt omyndigförklarar oss, garanterar maktens överhöghet/suveränitet, eftersom folket inte har rätten att föra talan mot Regering och Riksdag.

    Det enda vi defakto gör med vår politiska röst, är att bekräfta och befästa det riggade politiska systemet, eftersom djupa staten, äger, styr och kontrollerar nästan allt här i världen… Och beviset för detta, är att den groteska makt- och förmögenhetskoncentrationen i världen, aldrig hade kunnat uppstå, om våra politiker, oavsett partifärg och ideologi, hade haft folkets bästa för ögonen och inte, gemensamt och i samråd med djupa staten hade suttit snällt och lydigt i deras knä…

    Det enda som, iaf teoretiskt kan avskeda makten, är att vi återkallar generalfullmakten, dels genom ett valdeltagande under 50 %, samt ett så stort antal BLANKröster, att de etablerade partierna hamnar under 4 % spärren.

    Men jag är rädd, att valresultatet blir ungefär som vanligt, trots allt ”uppvaknande” och den dolda makten ler i mjugg med orden,
    ”Thank you for playing”… och vi har än en gång visat att vi ännu inte är redo att självständigt stå på egna ben, eller vända ryggen åt det mångtusenåriga förtrycket…

Kommentera