Migrationspolitik

Finns det någon fråga i Sverige som rör upp mer känslor än migrationen? Den frågan har på senare år skapat ett nytt större riksdagsparti (SD) och förskjutit hela det politiska landskapet mot en långt mycket mer främlingsfientlig ton än vad vi hade för 10 år sedan. Det senaste utspelet av Socialdemokraterna, gällande deras syn på nästa mandatperiods migrationspolitik, skulle nog få Palme att lämna partiet om han levt idag. Det som stör mig mest är att dom ger legitimitet till främlingsfientliga strömningar i samhället genom detta utspel. Om det är så att detta är ett taktiskt utspel för att vinna röster så tror jag att dom gjort en grov felbedömning som kan visa sig mycket farlig.

För att tala om migrationspolitik måste vi även tala om fler saker som är kopplat till frågan. Vi måste tala om ekonomi, resurser, människosyn, handel, krig, klimat och konflikter. Därför kommer detta inlägg att bli väldigt långt. Låt oss börja med frågan: Varför migrerar människor?

Generellt migrerar man för att få ett bättre liv. Det kan handla om personlig säkerhet, ekonomisk trygghet eller bara vanlig hederlig girighet. Drömmen om ett bättre liv gäller för alla människor i hela världen, även svenskar. Utvandringen till USA på 1800- och början av 1900-talet visar det med all tydlighet.

Ekonomi och resurser

Vi måste skilja på resurser och valuta. Vi måste även skilja på ekonomisk tillväxt och riktig tillväxt. En resurs är en komponent som behövs för att färdigställa en produkt. Valuta är ett betalningsmedel som kan köpa en resurs men värdet på valuta kan förändras och därmed inte jämställas med resursen. Om ett träd växter och dess volym ökar så har vi verklig tillväxt eftersom att resursen ökar. Om värdet på din valuta ökar så växter inte trädet fortare men ditt pris på trädet minskar vid import.

När den allmänna debatten om flyktingar går som hetast så är det nästan alltid den ekonomiska aspekten som är huvudargumentet från dom som vill ha mindre migration. Migranter kostar för mycket är det vanliga argumentet. Då är frågan om man kan se migranter som en resurs eller som en kostnad. Men i mina ögon blir denna diskussion väldigt konstig. Om vi skall använda det sättet att argumentera så gör vi a facto om människor till ett ekonomiskt väsen. Det betyder att vi anser oss att ha rätten att sätta en prislapp på människor. Frågan jag då ställer mig är om vi bara kan sätta prislapp på människor utanför Sverige eller om det även gäller oss som redan är svenskar? Frågan vi då alla måste ställa oss själva är: Är jag en resurs eller en kostnad? För övrigt har vi för länge sedan avskaffat rätten för någon att sätta prislappar på människor.

Men sedan kommer vi till resurserna. Har vi resurser för att ta emot flyktingar? Det finns få länder i världen som är så glesbefolkade som Sverige. Vi har skog, malm, energi och åkermark i överflöd. OM vi väljer att bruka dessa resurser klokt. Vi har kanske inte nog med hantverkare, tekniker, ingenjörer, poliser, lärare och läkare. För det behövs människor. Om fler människor kommer till Sverige så ökar väl ändå möjligheten för att kunna fylla dessa positioner. Det hela handlar om utbildning. Ju fler välutbildade människor vi har desto lättare är det att fylla dessa positioner.

Människosyn

Människosynen, eller rättare sagt vår syn på oss själva, är också den en sak som starkt påverkar debatten om migration. ”Jag är inte rasist men….” Hur många av oss har inte hört den kommentaren? Eller varför inte ”Deras kultur är sådan…”. Uttryck som dessa klumpar ihop människor till en grupp utan att på minsta sätt se individen. Vi skulle på samma sätt kunna säga att ”Svenskar är…” Det skulle i så fall betyda att ni som läser detta i Sverige automatiskt skulle dela mina åsikter eftersom att vi alla svenskar är likadana. På samma sätt skulle jag inte vilja bli placerad i samma fack som Åkesson bara för att jag råkar vara svensk. Samma sak gäller i hela världen och i alla länder. Om vi inte klarar av att se individen kan utvecklingen snabbt gå till sådant vi såg i Tyskland på 30-talet.

När vi ändå tittar på oss själva bör vi även fundera över om vi är mer värda än en människa från Somalia eller Afghanistan? Varför skall just vi ha rätten till 3 TV-apparater, 2 bilar och nya mobiltelefoner varje år? Är det just din kompetens som gjort Sverige så rikt som det idag är? Eller är det enskilde individen i Afghanistan eller Somalia som själv är orsaken till sin brist på resurser? Västvärlden girighet och ovilja att dela med sig av världens rikedomar är varken rättvist eller solidariskt. Detta kanske är någonting för Socialdemokraterna att tänka på.

Handel, konflikter och krig

Frihandel för tillväxt, utveckling, fred och frihet”. Visst låter det vackert! Just denna text kommer från en rubrik på en motion som las i riksdagen. När politiker talar om handel, och särskilt frihandel, så dyker ofta ord som ”fri”, ”frihet”, ”utveckling” och ”fred” upp. För det första är det oftast väldigt lite som är fritt i ett frihandelsavtal. Då skulle man inte behöva 1600 sidor för att skriva ett sådant avtal. Argumentet, att människor som handlar med varandra kommer att vara sams eftersom ingen vill riskera sin handel, är en sanning med modifikation. Det fanns en tid när människor bytte varor med varandra. Dom bytte sitt produktionsöverskott mot andra varor som kunde vara nyttiga för att utveckla sin näring. Idag handlar det ofta om multinationella bolag som självklart försöker skaffa sig kontroll och makt över marknader och resurser.

Villkoren för handel handlar inte bara om priser, kvalitet och leveranstider. Idag handlar det om arbetsvillkor, betalningsmedel, skattesatser och liknande. Områden som är klart politiska. Därför är det knappast konstigt att lobbyverksamheten från dom stora multinationella bolagen är ett självklart inslag i maktens korridorer.

I handelsavtal kan det t ex bestämmas att betalning skall ske med statsobligationer. Det är egentligen en skuldsedel utställd av staten som köper resursen. USA har varit väldigt duktiga på att betala med skuldsedlar. En bit papper med lite guldtext och vips har man köpt en oljekälla eller två. Men vad händer om ett säljande land inte vill acceptera dom villkor köparen ställer? Är det en slump att dom flesta konflikterna idag går att finna där det finns stora resurser av olja eller jordmineraler? Är någon förvånad över att Iraks oljekällor idag kontrolleras av Amerikanska och Brittiska oljebolag?

Generellt startas krig för att någon vill få kontroll över resurser i en annan nation. Låt oss inte vara naiva och tro att krig startas för att ”sprida demokrati” som är en annan vanlig floskel när det gäller orsaker att starta krig. Det finns på tok för många icke-demokratier som västvärlden gladeligen gör affärer med för att den kommentaren skall kännas seriös. Även vi gör gladeligen affärer med Saudiarabien och dom kan knappast kallas för en demokrati. Anfallskrig och konflikter är, till största del, en form av stöld.

Genom historien har svenskar ägnat sig mycket åt krig. Vi kontrollerade trots allt halva Europa ett tag under 1600-talet. Idag ägnar vi oss åt vapenhandel. Och vi är duktiga på den saken. Vapenhandel handlar inte bara om ekonomi. Vapenhandel är också ett maktmedel. Om Sverige säljer JAS-plan till ett land och vid en konfliktsituation väljer att inte leverera reservdelar samt knowhow så kan köparlandet helt bli helt utan flygvapen. Detta är naturligtvis köparen medveten om vilket gör att man ogärna vill komma i konflikt med säljaren.

Sverige vill gärna sälja både p g a ekonomi och makt. Att svenska vapen då används i krig som upprätthåller västs maktställning i världen är självklart. Krig skapar dock fattigdom, svält och otrygghet för folket som drabbas av krigets fasor. Detta gäller inte bara under den tid som själva kriget pågår. Efter ett krig kan det ta väldigt lång tid att bygga upp ett fungerande samhälle igen. Är det då så konstigt om enskilda människor har svårt att se en framtid och istället väljer att söka sin lycka någon annanstans?

Klimatfrågan

Idag finns det, i mina ögon, en fråga som är viktigare än alla andra. Det är klimatfrågan. Enligt forskarna är konsekvenserna helt enkelt för stora för att vi inte skall göra allt i vår makt för att lösa den. Trots att politiker talar om biobränslen och el-bilar som någon slags lösning på problemet så får ni inte låta er luras att det räcker.

Hela vårt ekonomiska system måste reformeras. Vi kan inte ha kvar det tillväxtsystem som finns idag. Resurserna räcker inte och miljökostnaden är för stor. Konsekvensen av resursbristen och extremväder, skapat av den globala uppvärmningen, kommer att skapa mer konflikter och krig. I dess spår följer mer flyktingar och mänskligt lidande.

Vi måste ha ett system som verkligen omfamnar ordet ”ekonomi”. Ekonomi är egentligen ett grekiskt ord som bäst översätts som ”hushållning”. Vi måste lära oss att hushålla med våra resurser. Då kan vi inte ha ett samhälle med ett nuvarande tillväxt koncept eller inkomstklyftor. Vi måste börja fylla behov inte skapa behov. Vi måste öka livslängden på våra produkter och kanske ha färre av dom.

Avslutningsvis

I min värld är alla människor skapta lika. Dom har samma basala behov. Alla har samma rätt till att skapa ett gott liv. Gemensamt bör vi skapa lagar som alla skall följa. Vad gör vi när en rejäl klimatkatastrof slår till och människor flyr i volymer som vi tidigare inte trodde var möjliga? Skall vi sätta upp kulsprutor på bron och skjuta alla som försöker ta sig in?

Vi måste även ställa oss frågan hur vi skulle vilja bli bemötta om någonting händer i Sverige så att vi måste fly och hur vi vill att vårt samhälle skall se ut. Hårt och egoistiskt eller generöst och omhändertagande?

Är det inte bättre att vi skyndsamt börjar satsa pengarna på att utbilda svenska folket så att vi kan fylla den resursbrist vi har idag. Ta bort byråkrati och hittepåjobb. Utbilda lärare i massor och sedan ger vi alla som inte har ett jobb en möjlighet till utbildning med lön. På så vis ökas hela landets kompetens och vi står betydligt bättre rustade inför den framtid som kommer

3 reaktioner på ”Migrationspolitik”

  1. ”Men sedan kommer vi till resurserna. Har vi resurser för att ta emot flyktingar? Det finns få länder i världen som är så glesbefolkade som Sverige. Vi har skog, malm, energi och åkermark i överflöd. OM vi väljer att bruka dessa resurser klokt. Vi har kanske inte nog med hantverkare, tekniker, ingenjörer, poliser, lärare och läkare. För det behövs människor. Om fler människor kommer till Sverige så ökar väl ändå möjligheten för att kunna fylla dessa positioner. Det hela handlar om utbildning. Ju fler välutbildade människor vi har desto lättare är det att fylla dessa positioner.”

    Sveriges resurser handlar inte om skog, malm, energi och åkermark. Det handlar om bostäder, offentligt anställda, skatteintäkter, mm.

    Efterfrågan på anställda i offentlig sektor styrs till stor del av storleken på befolkningen. Så även om en större befolkning innebär fler potentiella läkare, poliser och lärare så kommer den större befolkningen att öka anställningsbehoven inom dessa yrken.

    Ett exempel är sjuksköterskor som tidningen Vårdfokus tagit upp. Även om invandringen gjort att vi kan anställa fler så har antalet sjuksköterskor per invånare minskat för befolkningen vuxit så snabbt.

    En bidragande faktor är att utbildade personer (precis som bostäder) inte kan skapas direkt utan det tar flera år men behovet av utbildade personer (precis som bostäder) skapas ganska direkt när personer invandrar. Detta skapar en konstant resursbrist eftersom samhället aldrig hinner ikapp vid konstant invandring. Det går kanske genom planering men det samhället har vi inte idag.

    Ytterliggare en faktor är bristen på offentliga medel. För många av dessa offentliga yrken beror personalbristen på att skatteintäkter saknas för att ge marknadsmässiga löner. Och även här finns det en kostsam fördröjning då mediantiden från invandring till anställning är 8 år. Det är alltså 8 år av nettoutgifter, egentligen ännu längre om man tittar på inkomster och skatteintäkter. Under dessa år blir det alltså ytterliggare en fördröjning som belastar offentlig sektor.

    Så att invandringen ska lösa bristen på arbetskraft är fel. Sverige har bara behov av kvalificerad arbetskraftsinvandring.

    1. Rent generellt har du rätt. Det finns en viss fördröjning. Men där kommer ord som solidaritet in. Vi bör helt enkelt offra lite under denna omställningstid.

      När det gäller skatter osv så tyckte jag att jag var tydlig med att vi behöver en rejäl utjämning av tillgångarna i landet. Vi kan inte klaga på att välfärden är dålig och samtidigt vara ovillig att betala sin beskärda del av våra gemensamma kostnader

  2. Ahhhh! Jag bara älskar det gulliga nyspråksordet ”främlingsfientlig! 😀

    Jag anser att massinvandringen bara skapat problem. Vi har idag en kriminalitet som vi inte hade på 60-och 70-talet. Vi har utanförskapsområden, no-go-zoner, gruppvåldtäkter , överfall, stölder, mord och droghandel i en omfattning vi inte hade tidigare.

    I min gamla hemstad är det idag lika många brott på en vecka som det tidigare var på ett år. Nästan allt av denna brottslighet är invandringsrelaterad.

    Vi har också ett terrorhot som inte fanns tidigare.

    Majoriteten av de som grips för brott är icke-européer. det är en sanning som inte ens de mest naiva invandringsvännerna kan säga emot.

    Jag har vänner och bekanta som på olika sätt drabbats av massinvandringens följder. En bekants dotter blev våldtagen, en annan bekant hotades för att hans norrländska flagga uppfattades som kränkande av en islamist. Min bekant vann det målet men valde att lämna området som blivit för ohälsosamt. En annan bekant lämnade det bostadsområde han vuxit upp i då detta förslummats så det inte gick bo kvar där, en bekant slogs ned och hamnade på sjukhus sedan han försökt hindra ett gäng blivande raketforskare att inte sparka ihjäl en igelkott. Jag har fler exempel men detta får räcka så länge

    Jag tror inte på multikulturella samhällen. Se bara på Brasilien, ett totalt kaos. Se på USA där det fortfarande mer än 150 år efter inbördeskriget råder rasmotsättningar. Se på Storbritannien där muslimerna marscherar på gatorna och kräver Sharia-lagar och där den invandringsrelaterade brottsligheten har ökat radikalt.

    Att sedan massmedia försöker mörka den verkliga situationen och att regimen gullar med importerade brottslingar gör inte saken bättre. Men nu har det gått så långt att problemen inte längre går att dölja.

    Det är rent makabert då en fildelare får tre års fängelse medan en importerad våldtäktsman kommer undan med några veckors ”samhällstjänst” efter att ha våldtagit en 12-årig flicka.

    Över allt detta har vi också den radikala islamismens framväxande och ett ständigt ökande terrorhot.

    Allt detta har gjort mig till invandringsmotståndare.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.