Miljöpartiet Västerbotten och demokrati

Miljöpartiet i Västerbotten och Umeå är numera satt under tvångsförvaltning från riksorganisationen. Enligt Miljöpartiet sker detta efter att avdelningar och medlemmar begärt detta. Eftersom att detta är en konflikt mellan falanger så är kanske inte så konstigt att det finns medlemmar som kräver tvångsförvaltning. Det finns dock egentligen bara två fungerande avdelningar i Västerbotten. Det är Umeå och Skellefteå. Eftersom att Umeå är den drabbade parten som måste man anta att den avdelning som kräver tvångsförvaltning är Skellefteå. Att Skellefteå skulle kräva tvångsförvaltning av Umeå finner jag högst otroligt. Däremot är det inte omöjligt att dom gjort det när det gäller regionen. Men då gäller saken knappast den konflikt som finns i Umeå utan snarare ett mindre bra fungerande styrelsearbete av regionen.

Att Miljöpartiet centralt tar chansen att sätta Umeå och Västerbotten under tvångsförvaltning är dock lite oroväckande. Om jag inte missminner mig ändrades stadgarna i MP under 2016 så att riksorganisationen hade denna möjlighet att ta över lokalavdelningar. Att Jabar Amin, som hårt kritiserat centralorganisationen för dess mindre gröna politik under mandatperioden, är från Umeå gör detta ganska oroväckande. Man får hoppas att denna stadgeförändring inte skall användas för att bli av med personer som kritiserar riksorganisationen.

Den kritik som riktas mot Umeå och Västerbotten handlar till stor del om just Jabar Amin. Den ena falangen hävdar att det finns en grupp medlemmar som alltid röstar som den ledande gruppen vill. Då används ord som att Jabar “styr med järnhand” osv. Det är lite tragikomiskt att detta är just det som skett på riksplanet. Där fanns också ett antal kritiker som menade att dom i ledande ställning gjorde upp om hur allt skulle bli och sedan blev det så. Så så vis kan man lätt argumentera att Umeå och Västerbottens fungerar på samma sätt som Miljöpartiet centralt.

Det finns även någonting som folk inte förstår när det gäller mindre politiska avdelningar. Det krävs otroligt få röster för att “ta över” en avdelning. Låt oss ta Skellefteå som exempel. Hela avdelning består av ca 80 medlemmar varav kanske 10 aktiva. Låt oss säga att min hemby Bureå önskar att ta över Miljöpartiet Skellefteå. Då uppskattar jag att det räcker om 15 vänner blir medlemmar och går på årsmötet för att “ta över” hela avdelningen. Är detta demokratiskt. Ja faktiskt. Det är demokratiskt men knappast bra. Men det som händer i Umeå handlar faktiskt om att den falangen som klagar inte kan få ihop nog med medlemmar för att byta ut ledningen i Umeå. Det är exakt samma sak som hänt på riksplanet. Det val som då står tillbuds om man tillhör den mindre falangen är att antingen försöka vinna över fler medlemmar eller att lämna partiet och hitta ett annat parti som man finner bättre. Att avsätta folk som är demokratiskt valda är däremot ytterst odemokratiskt.

 

Kommentera