MP-tjänstemannens egna ord om turerna runt riksdagsledamoten och Miljöpartiets kansli

Turerna runt Miljöpartiet, riksdagsledamoten och MP-tjänstemannen har varit många. Jag har tidigare skrivit om detta på Tankeverket men även på Grön Nystart. Jag har, under en längre tid, velat att MP-tjänstemannen berättar sin syn på det som har hänt. Han har dock hela tiden haft några krav. Han fick inte nämnas vid namn eller synas på bild. Detta har jag accepterat och nedan följer MP-tjänstemannens egna oredigerade text.

// Kent Holmkvist


Det räcker med dumheter nu, Miljöpartiet

Följetongen om MP-tjänstemannen som enligt ett antal anonyma ledande miljöpartister påstod hade fått sparken från sin tjänst på Miljöpartiets riksdagskansli för att han skulle ha varit en ”säkerhetsrisk” har valsat runt i kvällspressen i över ett år. Historien har sedan i höstas svängt. Miljöpartiet vill helst lägga locket på och glömma bort alltsammans. Men för den utpekade tjänstemannen har livet och karriären ödelagts av ett antal anonyma miljöpartister som använde grundlagsskyddat källskydd för personlig vendetta.

Inga bevis fanns. Kvällspressen publicerade ändå för att uppgiftslämnarna var namnkunniga miljöpartister på toppositioner inom partiet. Det var en helt surrealistisk känsla att inse att lögnerna som stod i kvällspressen handlade om mig. Jag hade ju inte alls fått sparken. Två år tidigare hade jag avslutat en relation med en kvinnlig riksdagsledamot. Kvinnan uppvisade ett ”gränslöst beteende” och jag var tvungen för att bryta relationen. Problemen på arbetsplatsen kom inte långt efteråt.

Mina tidigare chefer, kanslichef Anna Stenvinkel och riksdagskanslichef Eva Svedling, numera statssekreterare på UD, gjorde allting fel. Efter ett par månaders försök att hantera konflikten och då ledamoten inte ville medverka till en lösning såg jag ingen annan väg än att lämna min anställning mot ett väl tilltaget avgångsvederlag. Då det kring avtalet med partiet fanns en klausul om tystnadsplikt förväntade jag mig att partiet skulle leva upp till sin del av avtalet.

Två år senare hamnade historien i kvällspressen som fick stora konsekvenser för mig och min familj då jag arbetade inom en förtroendebransch. När Stenvinkel inte dementerade påståendena utan snarare bekräftade dem insåg jag att jag skulle få problem. För att inte riskera att min nya arbetsgivare skulle kletas ner av den här smutsiga MP-historien blev det nödvändigt att lämna min anställning. Har sedan dess på egen hand försöka få upprättelse. Det visade sig vara svårare än jag kunde ana. Efter ett halvår av fruktlösa försök till dialog med partiet gick jag sedan till kvällspressen med hela berättelsen och som publicerade ett par artiklar i september 2017.

I november tog sedan berättelsen en ny oväntad vändning, när den kvinnliga riksdagsledamoten på sin helt öppna facebook-sida skrev ett väldigt utlämnande inlägg och medgav att det var hon som kom med påståendet att jag skulle ha haft olovliga kontakter med främmande makt. Hon skrev också att det var hon som tog berättelsen till partiet och Säpo. Kvinnan utnyttjade också tillfället att försöka vinna sympati och plocka politiska poäng genom att starta en FB-grupp för att mobilisera kvinnor i spåren av #Metoo. Detta med en helt påhittad berättelse.

Kvinnan föll på eget grepp

Det som till slut fick kvinnan på fall var de helt hårresande anklagelser att inte bara jag utan även andra ledande miljöpartister skulle ha ”drevat mot henne” – detta tillsammans med främmande makt – i ett försökt påverka listsättningen på Miljöpartiets riksdagslista i Stockholms Stad. ”För mig är det en nationell säkerhetsfråga. Ett säkerhetshot”, skrev kvinnan på Facebook.

Efter några dagar tvingades kvinnan göra avbön och kopplades bort från uppdraget som Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson. Senare avskedades hon även från uppdraget som partiets representant i utrikesnämnden och Exportkontrollrådet. Detta efter att Säpo granskat hennes påståenden och funnit dem grundlösa.

Den här makalösa historien hade kunnat fått ett slut redan i början av december 2017. Men på en direkt fråga från TT:s reporter till partisekreteraren Amanda Lind om Säpo även friat ”MP-tjänstemannen” så svarade Amanda Lind: ”Inga kommentarer med hänvisning till att det är ett personalärende”. I och med det fortsätter den här mardrömmen för mig.

I TT:s intervju med språkröret Gustav Fridolin i mellandagarna svarade han på frågan om partiet blivit utsatt för islamistisk och rysk infiltration. ”Det var ju ganska galna anklagelser”, svarade han.

Den 24 mars 2018 publicerade kvällspressen nya uppgifter: ”Säpo granskade MP-tjänstemannen – hittade ingenting.” Det är givetvis information som Miljöpartiets politiska ledning också har fått. Ändå har partiet inte lyft ett finger för att ställa saker och ting till rätta.

Den tidigare sammankallande i MP:s partistyrelse kommenterade ärendet på Facebook och skrev att MP-tjänstemannen inte alls hade fått sparken. Han skrev: ”Ja, någon eller några valde att gå till pressen med sin bild av saken. Det var rätt sunkigt gjort, för det har drabbat *alla* inblandade – tjänstemannen, ledamoten och partiet – på ett kännbart sätt. Det har inte gynnat någon annan än MP:s motståndare och Aftonbladet. Men att det finns personer inom partiet som inte har bättre omdöme än så motiverar inte att partiet ska vara en dålig arbetsgivare och diskutera personalärenden i det offentliga.”

I själva verket är Miljöpartiet sämre än så. De vill inte kommentera ärendet i medierna. Och de vill inte möta mig för samtal så att vi kan nå en lösning på det här ”personalärendet”. Miljöpartiets politiska ledning har istället valt taktiken att obstruera, fördröja och förhala. Det är lika bedrägligt som korkat med tanke på partiets usla opinionssiffror och att det är 5 månader kvar till valet.

Under alla de år som jag arbetade med utvecklingen av partiets utrikespolitik propagerade vi för dialog och förebyggande konfliktslösning för att förhindra att konflikt uppstår. Jag kan bara konstatera att det är ett annat miljöparti i dag och att det är andra miljöpartister vid makten. Nu kan vi inte ens prata med varandra. Hur kan man som väljare lita på ett parti som inte hedrar ingångna avtal och som inte drar sig för att ljuga för att behålla sina positioner vid ”köttgrytorna?”

// ”MP-Tjänstemannen”

 

Kommentera