Nytt ekonomiskt system rev 1

Jag har tidigare skrivit om hur man skulle kunna sätta upp ett nytt finansiellt system. Jag har jobbat vidare med denna fråga och försöker nu få upp frågan på riksnivå eftersom att de siffror som behövs för att faktiskt kunna räkna på detta finns just där. I samband med mina strävanden för att få upp denna fråga på en högre nivå insåg jag att grundkunskaperna för att förstå detta inte alls är så spridd som jag trodde. Därför har jag beslutat att skriva en betydligt utförligare beskrivning om hur jag tror att vi skulle kunna skapa ett nytt fungerande finansiellt system.

Varför behöver vi ett nytt finansiellt system?

Vi måste betänka att det system vi har just nu har sina rötter i 1700-talet. Detta genom Adam Smiths teorier. Han brukar räknas som grundare av modern nationalekonomi och kallas ibland liberalismens fader. Hans centrala verk är Nationernas välstånd (The Wealth of Nations) som publicerades år 1776.

Att tänkare på 1700-talet skulle kunna föreställa sig automatiseringens totala övertagande är knappast troligt. Problemet är att när effektiviteten blivit så bra som den är idag så behövs inte människor i produktionen. Utan jobb blir det ingen lön. Har man inga inkomster kan man inte köpa saker. Om folk inte köper saker så går företagen i konkurs.

Hur har man löst detta problem? Man försöker stimulera konsumtion på alla möjliga sätt. Framför allt har man försökt lösa det genom att ”skapa jobb”. Att skapa jobb betyder egentligen att man försöker stimulera vissa sektorer genom att ge dom ekonomiska fördelar eller genom att helt enkelt hitta på tjänster som faktiskt ingen tidigare efterfrågat. Om en person som Adam Smith sett detta sätt att hitta på jobb skulle han förmodligen brista ut i skratt.

Ett stort problem med att lösa konsumtionsproblemet genom att ”skapa jobb” är att dom jobb man lyckas skapa är i största utsträckning väldigt långavlönade jobb vilket inte håller upp medelinkomsten i nog stor utsträckning för att hålla konsumtionen under armarna.

Nu slår dessutom två separata effekter av vårt system till. Det ena är denna låga tillväxt av medelinkomst. Den andra är effektiviseringen inom nästan alla områden. I och med att effektiviseringen i produktionen har blivit så stor faller priserna på produkter samtidigt som politiker försöker ”skapa jobb” inom produktionen. Detta skapar konkurrens, men få jobb, och håller ner priserna.

Effekterna av dessa två problem skapar deflation. Deflation fungerar inte i vårt nuvarande system eftersom att valuta skapas genom lån och att bankerna använder fractional banking systemet. Jag kommer att ta upp detta mer senare i denna artikel. Den lösning som våra ledare försöker använda för att lösa detta problem är att sänka räntan och att stimulera lån. Kort sagt vill dom att vi skall låna för att konsumera.

Detta försök har hittills visat sig bara skapa andra problem. T ex har priser på produkter och tjänster inte stigit nämnvärt. Anledningen till den brist på på stigande priser beror på att dessa billiga pengar, inom producerande företag, används till automatiseringar vilket minskar produktionskostnaden. Däremot har priserna på aktier, finansiella instrument och fasta tillgångar såsom fastigheter stigit rejält. Eftersom att denna typ av tillgångar till största del ägs av redan väldigt rika har dessa människor blivit ännu rikare och dom som inte är rika har varit tvungna att skuldsätta sig ännu mer eftersom att boende idag kostar mycket mer.

Eftersom att vårt nuvarande ekonomiska system hela tiden behöver nytt tillskott av valuta måste vi hela tiden öka valutabasen. Enda sättet att göra det är genom att skapa nya lån. Detta resulterar i att problemet hela tiden förvärras. Idag har det gått så långt att vi i Sverige numera har negativ ränta. Så enda sättet att komma ur detta skruvstäd är att kraftigt skuldsätta medborgarna eller att kraftigt höja lönerna. Skillnaden mellan dessa två alternativ är vem som egentligen skall teckna alla nya lån. Medborgarna eller företag och stater. Med tanke på den politiska makt rika personer och företag har idag är det föga troligt att medborgarnas löner kommer att stiga in särskilt stor utsträckning.

Hur skapas pengar?

Jag har insett att det är väldigt få personer som verkligen förstår hur pengar skapas. Detta gäller inte bara arbetare utan även företagsledare och politiker. En sak alla måste förstå är att ALLA pengar skapas av lån. Nästa sak som människor måste förstå är att vi har nästan exakt samma system i hela västvälden. En tredje sak som är viktigt är att över 90 % av våra pengar inte skapas utav staten utan av bankerna.

Det första vi måste förstå i pengaskapandet av bankerna är att när dom lånar ut pengar, till fastigheten ni funderar på köpa, så skapar dom dessa pengar ur ingenting. Det är inte så att dom har dessa pengar. Dom ”finansierar” dessa lån genom obligationer. En obligation är egentligen en helt vanlig skuldsedel. Kort sagt skriver dom ut ett färgglatt papper och skriver ett belopp på det. Detta står svart på vitt i Riksbankens utgåva av ”Den svenska finansmarknaden 2014”. (Se sid 78 bifogad längst ned på denna sida)

Utöver det ägnar dom sig åt någonting som kallas fractional banking. Det betyder att banken kan teckna betydligt mer lån än vad dom har i sina valv. Dom behöver bara ha ett mindre belopp i sina valv för att låna ut (skapa) mer pengar. I Sverige kallas detta belopp för kapitaltäckningsgrad. Den exakta procentsatsen för detta är dock inte lätt att veta. Det är nämligen så gjort så fruktansvärt krångligt att räkna ut det att man misstänker att dom inte vill att vi exakt skall veta. Det har att göra med att dom numera, sedan Basel III avtalet, har inkluderat ”riskvikter” och satt olika kaptialtäckningsgrader för dom olika vikterna. Låt oss räkna med 10 % eftersom att det är den siffra som oftast nämns.

Det innebär att om du har lånat 1 miljon kr för att köpa en fastighet så har banken först skapat  1 miljon ur ingenting. Sedan betalar du säljaren denna miljon. Säljaren sätter naturligtvis in pengarna på sin bank. Den banken kan sedan låna ut 900 000 kr till andra. Dom behåller bara 10 % i kapitaltäckning. Låt oss säga att dom lånar ut dessa 900 000 till någon annan som köper en båt för pengarna. Den som sålt båten sätter in pengarna på sin bank som sedan kan låna ut 900 000 kr – 10 %. Sedan upprepas detta om och om igen. Mot varje krona som skapas finns en skuld som bankerna håller.

Som ni förstår är därför pengar direkt kopplade mot lån. Eftersom lån har ränta måste det alltid finnas inflation annars havererar systemet. Vi måste nämlingen hela tiden skapa kapital för att täcka räntan för tidigare skapade pengar (lån). Försöket med negativ ränta hjälper inte heller eftersom att den negativa räntan är så otroligt mycket mindre än utlåningsräntan.

Vad krävs av ett nytt finansiellt system för att det skall fungera?

Funktionen på ett finansiellt system är att vi skall slippa ägna oss åt byteshandel. Det skall tillhandahålla ett betalningssystem som gör att vi kan byta vår tid och våra produkter med varandra och därmed främja produktionen av tjänster och produkter och att få vårt samhälle att fungera på det sätt som vi medborgare vill att det skall göra.

För systemet skall fylla dessa krav krävs följande saker:

  1. Människor måste få tillgång till kapital så att dom kan leva trygga och utvecklande liv. Detta är själva grundplåten för varje samhälle. Det kan inte vara meningen att vi skall låt människor svälta ihjäl på gatorna bara för att dom inte har kompetens eller möjlighet att skapa en inkomst.
  2. Dom som utför lönearbete måste få lite mer kapital än dom som inte behövs i produktionen när effektiviseringar inom produktionen gjort dom överflödiga. Dom jobb som finns måste premieras så att människor känner en drivkraft att utföra dom.
  3. Dom som inte utför lönearbete måste utbilda sig. Detta av två anledningar. För det första är det inte bra för människor att vara sysslolösa och att inte få känna sig delaktiga i ett samhälle. Det andra är att om så många människor utbildar sig kommer det att finnas en stor bas av välutbildad personal för dom företag som finns kvar att välja ur.
  4. Kapitalmängden måste vara begränsad. En fluktuerande valutabas skapar bara bubblor och kriser. Eftersom befolkningsmängden varierar måste kapitalmängden vara kopplat till antalet medborgare för att räknas som stabil.
  5. Ingen får ackumulera så pass mycket kapital att dom kan blockera systemet. Pengarna måste cirkulera eftersom att kapitalmängden är konstant.
  6. Banker får inte låna ut mer pengar än dom faktiskt har.

Hur skall detta system se ut?

Hur ser vi till att människor alltid har kapital? Som jag ser det finns det bara ett sätt idag när människan inte längre efterfrågas lika mycket i produktionen. Vi måste införa medborgarlön (Basinkomst). Hur stor skall denna basinkomst vara? Eftersom att vår valuta, med dagens system, hela tiden ändrar värde så spelar kanske inte själva beloppet så stor roll. Det viktiga är hur många % av totala valutavolymen som basinkomsten skall bestå av.

Låt oss säga att vår riksbank (ägd av staten) är den som håller i våra viktiga finansiella instrument. Dom tillhandahåller bankkonton till medborgarna, dom tar hand om bytesbalansen och ser till att elektronisk identifikation finns tillgänglig. Bytesbalansen är viktig. Om vi har en positiv bytesbalans så kommer vår valuta att bli stark om det är dålig kommer den att bli svag.

Utöver dessa viktiga uppgifter måste även denna Riksbank också hålla reda på valutavolymen och valutaflödet. Låt oss säga att den valutavolym vi har i detta nya system är 25 miljoner per invånare. Om någon dör måste Riksbanken ta bort 25 miljoner ur systemet och om det föds någon så måste Riksbanken tillföra 25 miljoner till systemet.

Riksbanken betalar sedan ut medborgarlön till alla invånare. Samma belopp till alla invånare oavsett ålder eller välstånd. Låt oss för argumentationens skull säga att alla får 10 000 kr / månad. Riksbanken betalar även ut pengar till Regering och riksdag enligt den budget som är tagen.

Regering och riksdag använder dessa pengar till projekt och löner till statsanställda. På så vis kommer dessa pengar ut i systemet igen. Dom kommer att gå till löntagare och till företag.

Pengarna som gått ut som medborgarlön till medborgarna kommer att använda till att handla mat och övriga varor. Då går pengarna vidare till handlarna/företagen. Handlarna använder dessa pengar att betala lön till medborgare samt en företagsskatt. Överskottet i företaget behåller ägarna av företaget.

I detta system fungerar Riksbanken ungefär som ett expansionskärl i ett hus. Dom måste hålla en stor mängd valuta som inte är i cirkulation i samhället. Saker som skulle vara ett problem i detta system är om flödet blockeras genom att någon ackumulerar för mycket kapital så att pengarna inte roterar i systemet. En sak som skulle kunna skapa ett sådant problem är arv. Därför bör nog arvsskatten vara riktigt hög. Låt oss säga 95 %. Å andra sidan skulle man kunna sätta gåvoskatten på 0 %. Om det är någon som börjat skaffa sig en hög med pengar känner nog att det då är läge att ge pengarna till barnen innan man dör. På så vis rör pengarna på sig.

Vanliga banker har ingen funktion i ett system som detta. Riksbanken kan tillhandahålla ett konto till alla invånare så att betalsystemen fungerar. Räntelån driver bara upp priser så det finns ingen anledning att behålla det i ett nytt system. I detta nya system kommer man att måste spara ihop till saker som t ex hus. Å andra sidan får man medborgarlön från födseln så man hinner kanske spara ihop till ett hus eller annat boende. Glöm inte att tillgången på kapital driver priserna på fasta tillgångar.

En annan fördel med detta system är att människor nog skulle vara mer benägna att starta nya företag eftersom att dom har sin basinkomst som grund vilket gör att dom inte måste riskera hela sin framtid när dom vill prova utveckla någonting nytt.

Problem med ett system som ovan

Självklart finns det problem med ett system som ovan. Några saker som jag själv har funderat på är t ex utländskt ägande. Om ett utländskt företag driver ett företag i Sverige så kommer dom förmodligen föra ut vinsterna ur landet. Det skulle innebära en negativ bytesbalans. Eftersom att en stor del av ”lönekostnaden” flyttas från företagen till staten genom basinkomsten blir företagens lönekostnad väldigt låg så det finns en risk att utländska företag finner det vettigt att flytta till Sverige.

Även om det kan verka vettigt att locka företag till Sverige så är detta en stor risk eftersom att om vinsterna skeppas utomlands så faller vår valuta. Därför måste det finnas regelverk som får företagens lönekostnader att vara i paritet med övriga västvärldens. Detta kan t ex lösas med företagsskatter eller med begränsningar av utländskt ägande. Finansiering av företag genom lån i utländsk valuta är inte heller möjligt eftersom att denna typ av kapitalväxling måste, i det nya systemet, övervakas av Riksbanken.

Samma problem gäller naturtillgångar såsom gruvor, skog och dylikt. Om vi har en utländsk ägare av t ex skog kan dom besluta sig att förflytta den beskattningsbara inkomsten från vinsterna, till ett annat utländskt bolag i deras ägo, genom att sälja skogen till underpris.

När det gäller finansiering av företag som behöver kapital blir även det lite annorlunda. Vi borde helt enkelt gå tillbaka till den ursprungliga tanken med aktiebolag. Människor får gå in dom delägare i bolagen. Det får bara finnas en typ av aktier. Dessa aktier skall stå som ägarbevis på det företag man investerat i och följaktligen ge rösträtt i bolaget.

Slutligen har vi problemet med en reform av denna magnitud. Hur skulle en övergång till detta nya system se ut. Eftersom att bankerna idag har kontrollen över den svenska kronan skulle nog den enda lösningen vara att Riksbanken skapar en ny valuta. Låt oss kalla denna nya valuta för Riksdaler. Sedan bestämmer Riksbanken ett datum då alla svenska kronor skall vara inväxlade i den nya Riksdalern. Sedan delas den totala mängden riksdaler upp i mängden medborgare vi har i Sverige. På så vis har vi ett fast belopp på hur mycket valuta per invånare som skall finnas.

Att denna förändring skulle skapa en period av ekonomisk turbulens kan vi nog vara säkra på men eftersom att valutamängden är fast skulle valutan stabilisera sig efter ett tag och sedan har vi ett stabilt system som nog fungerar bättre än det vi har idag och framför allt under en överskådlig tid.

Den svenska finansmarknaden 2014

2 reaktion på “Nytt ekonomiskt system rev 1”

  1. Hej, jag tror att medborgarlön, kan vara ett delmål värt att titta närmare på, men dessvärre tror jag inte det räcker att enbart reformera de ekonomiska strukturerna… Jag tror att det är nödvändigt att gå längre än så.

    När jag för tjugo år sedan hävdade att makt och pengar inte längre är lösningen på våra problem, utan i själva verket ÄR det som hindrar oss från att någonsin kunna skapa en fredlig och trygg värld för ALLA, blev jag hånad och utskrattad i parti och minut… Klart vi måste ha makt och pengar för att världen ska kunna fungera…

    När jag över åren lagt fram samma tes, har jag märkt en gradvis omsvängning… I dag är det ingen längre som skrattar och hånar… I dag nickar de flesta sorgset instämmande. Dock utan att ha funderat på vad vi ska ha istället…

    Jag menar att det i pengarnas och maktens innersta väsen finns en splittrande och konfliktskapande kraft, som, även om vi, mot förmodan skulle lyckas fördela resurserna mer rättvist, kommer vi snart nog hamna på ruta ett igen…
    Visst, vi skulle i vårt 10/90 samhälle, lätt kunna göra varje människa på Jorden till Dollarmiljonär, tekniskt sett, utan att de rikaste skulle bli märkbart fattigare, men det skulle ändå inte lösa våra problem och det skulle dessutom få världsekonomin och miljön att kollapsa, när alla skulle shoppa ihjäl sig… och som sagt, snart nog är det några som lyckas roffa åt sig igen och åter igen sitta på ett berg av pengar, samtidigt som det stora flertalet återigen blir fattiga, ekonomiskt beroende och förtryckta…

    DÄRFÖR menar jag, att vi måste tänka i helt nya banor…
    Våra nuvarande exkluderande ekonomiska och politiska strukturer skapar brist, som skapar otrygghet, som skapar rädsla, frustration, aggression, konkurrens, konflikt och krig och allt det vi dagligen ondgör oss över… Helt enkelt, orsak och verkan…

    Därför menar jag att vi må skapa ett samhälle bortom makten och pengarna, där vi medvetet skapar överflöd och börjar hjälpa varandra villkorslöst, så att vi kan börja skapa ett inkluderande och empatiskt samhälle där vi försöker FÖREBYGGA alla de problem våra pengar och pyramidala maktstrukturer ständigt skapar och återskapar… tills siste man får ta ner skylten och släcka lyset…

    Valet borde vara enkelt, men maktens och pengarnas inflytande, tillsammans med socialiseringsprocessens kraft, är stooor…

    1. Jätte roligt att du orkat sätta dig in i denna fråga. Många tycker att frågan för stor för att orka engagera sig. Jag är lite politiskt engagerad och där har vi nu en grupp som faktiskt tittar på frågan hur vi skulle kunna skapa ett nytt, modernt ekonomisk system som ska kunna tackla dom problem vårt gamla system skapar idag. Alla idéer om hur man bör sätta upp ett sådant system uppskattas.

Kommentera