Problemet med att använda ekonomiska styrmedel

”Vi vill använda ekonomiska styrmedel för att… ”. Hur ofta har vi inte hört den inledningen då politiker uttrycker sina visioner. Man höjer en skatt här och lägger till en avgift där. Eller för att inte tala om ”Vi vill sänka en skatt här och en avgift där…”. Men vad blir effekten av att använda ekonomiska styrmedel?

Låt oss ta några exempel som är aktuella just nu. Vi vill t ex att människor skall äta mindre kött. Om vi sätter en hög skatt på kött, för att minska köttkonsumtionen, så kommer det inte att påverka en rik människas köttvanor. Dom har råd ändå. Samma sak gäller t ex flyget.

Effekten skulle därför bli att dom som har gott om pengar utan problem kan sitta och äta en stek på flyget till Thailand utan att det påverkar dom särskilt mycket. Pengarna blir ett frikort för privilegierade att fortsätta med just den aktivitet som vi gemensamt ansett vara skadlig. Jag tror att det är ganska demoraliserande när den stora massan kan se att vissa får agera skadligt bara för att dom har mer pengar. Särskilt med tanke på att rikedom generellt är ärvd. Det finns nämligen inga krav på att en rik människa måste vara smart, god eller kreativ. Ganska ofta kan det faktiskt vara tvärtom.

Låt oss säga att vi i demokratisk ordning beslutar att flygresor till Thailand är skadligt för allmänheten eftersom att utsläppen är för stora. Är det då inte rimligt att vi helt enkelt förbjuder flygresor till Thailand? Flygresan blir inte nämligen inte mindre skadlig för att passagerarna har gott om pengar.

I dagens värld har vi pengar, och drömmen om rikedom, som drivmedel. Alla kan ju se att rikedom är ett frikort. Men är det verkligen pengar den bästa vägen för mänskligheten? Är det rimligt att det optimala målet är att bli så rik att man kan köpa sig fri från ansvar. Om den stora massan av människor börjar uppleva att det är orättvist och att rikedom används till att köpa sig fri från mänsklighetens gemensamma ansvar så kan det snabbt leda till missnöje och oroligheter. Historien är full av sådana exempel.

Om pengar används som belöning för bra saker skulle det kanske kunna fungera. Men då skall inte människor kunna ärva rikedom. Inte heller bör människor kunna bygga upp rikedom genom att göra saker som är skadliga för mänskligheten vilket är allt för vanligt idag då själva rikedomen ofta är högre prioriterad än moral och etik.

7 thoughts on “Problemet med att använda ekonomiska styrmedel”

    1. Jag tror nog att vi måste minska köttkonsumtionen. Men det är inte lätt. Jag är definitivt en köttätare. Frågan är hur man skall man skall minska konsumtionen?

        1. Som jag förstått det hela så är den värsta boven industriell produktion av nötkött. Soya och majsuppfödd speciellt. Där får man flera följdeffekter när det gäller skogsskövling, markutarmning och även ökad metanproduktion. Men om vi tar bort just den produktionen som mestadels sker i syd- och Nordamerika så blir det helt enkelt brist på den typen av kött.
          http://tankeverket.org/wp-content/uploads/2018/04/Köttprod.jpg

  1. Utsläpp är inte ett relevant mått på klimatpåverkan vad gäller biogent metan. Det enda sättet att bedöma klimatpåverkan för metan från djur är att räkna djurpopulationen varje år och utifrån det beräkna deras årliga produktion av metan och därefter dess andel av det totala klimatgaserna. Givet metans korta atmosfäriska livslängd minskar hela tiden djurens andel av klimatpåverkan. Detta då de flesta andra klimatgaser har har 10-100 ggr längre livslängd, vilket gör att deras mängd i atmosfären hela tiden ökar och det biogena metanets andel av de klimatpåverkande gaserna över tid minskar. Att fokusera på metan från köttproduktion är att fokusera på den gas som får minskande betydelse för klimatet.
    Lägger vi till att kött är i runda slängar dubbelt så effektivt som proteinkälla för människor, så krävs det hälften så mycket transporter för att försörja den befolkning som får sin mat genom det urbana distributionssystemet – i praktiken hela Sveriges befolkning utom de som mest äter viltkött – jämfört vegetabiliska proteinkällor. Produceras köttet betesbaserat, dvs nöt och får, så minskar det energiförbrukningen från matförsörjningen än mer. För en omställning från fossila energikällor kräver en lägre energiförbrukning och ett lägre effektuttag för att driva samhället, då alternativen har lägre sådana prestanda.

  2. Det är i princip inget fel att använda ekonomiska styrmedel men det skall vara medel som styr i rätt riktning. Jag har under en längre tid analyserat problemet och kommit fram till att följande åtgärder är lämpliga och mycket effektiva för att vi skall uppnå balans mellan vad vi förbrukar och vad som långsiktigt kan utnyttjas på den enda planet vi har tillgänglig.

    Lägg en automatisk verkande avgift på innehavet av pengar. Den skall debiteras dagligen på alla konton. Det bör vara 3 olika avgiftsstorlekar beroende på vilket slags konto det är frågan om. Ta bort i stort sett alla andra skatter och avgifter.

    Det blir på köpet betydligt svårare att placera pengar utomlands för att undgå avgiften.

    På sedlar sker avgiftsuttaget stegvis med ett tidsmellanrum mellan 5 och c:a 40 dagar.

    Detta leder till en räntesänkning, t.o.m. kanske en minusränta på konton vilket minskar kostnaderna på varor och tjänster.

    Inför en allmän ovillkorad basinkomst till alla folkbokförda, storlek drygt 10 000 kr per månad.

    Kommunalisare succesivt all mark vilken därefter hyrs ut som tomträtt eller arrenden för jord- och skogsbruk. Ersättning för kommunaliserad mark sätts in på konton med en mycket låg daglig avgift, uppgående till 0,01 % per dygn. Dygnsavgiften på vanliga konton bör vara 0,4 % och på konton med utländsk valuta 0,1 % per dygn.

    En sådan förändring skulle innebära att en massa administrativt arbete och diverse stödåtgärder blev överflödiga, vilket dels minskar kostnaderna för varor och tjänster, total någonting mellan 30 och 40 % samt möjliggöra en arbetstidsförkortning med 3 – 4 timmar per dag. Inflationen upphör och övergår eventuellt till att bli en långsam deflation.

    Utförligare beskrivning finns på lowcostcompany.com för de som är/blir intresserade.

    Per Almgren

    1. Gillar hur du tänker… Nytänkande. Vi kommer att behöva ett nytt system framöver. Dags att nya idéer börjar diskuteras.

Kommentera