Varför svarar inte Miljöpartiets kanslichef Anna Stenvinkel?

Skandalen runt tjänstemannen fortsätter. Fast egentligen borde vi inte kalla det ”skandalen runt tjänstemannen”. Skandalen handlar om mycket mer än tjänstemannen. Det handlar om tjänstemannens avslutade relation med riksdagsledamoten Pernilla Stålhammar, hanteringen på MP:s kansli, besluten som togs av krishanteringsgruppen och en partistyrelse som verkar vara helt utan ryggrad.

Enligt Aftonbladets källor har SÄPO redan gjort en utredning av tjänstemannen som visar att tjänstemannen inte alls är någon säkerhetsrisk. Ändå har ledande Miljöpartister fortsatt att kalla honom för just det till dags dato.

I en artikel i Aftonbladet, publicerat feb 28 – 2017, går det att läsa:

Enligt Aftonbladets uppgifter ska även Säkerhetspolisen, Säpo, ha informerats om mannen.

Eftersom att artikeln handlar om tjänstemannens ”avsked” så bör då rimligen Säpo ha informerats i samband med den erinran som presenterades för tjänstemannen i Juni – 2015. Då är har rimligen SÄPO gjort en utredning vid det tillfället och där gett tjänstemannen grönt ljus.

I samma artikel i Aftonbladet står det:

Efter valet 2014 sökte mannen arbete på Utrikesdepartementet. Men eftersom högt uppsatta anställda där kände till hans bakgrund fick han inte arbetet.

– Beskedet från XX (en högt uppsatt anställd på UD reds. anm.) var ”Han ska inte in på UD. Det finns en mapp på honom”, säger källan.”

Det skulle i så fall betyda att MP visste det redan 2014 och att SÄPO gjort utredningen om honom ännu tidigare.

Detta lämnar oss med några alternativ.

1. MP överlämnade ärendet till SÄPO som utredde och fann att han inte var en säkerhetsrisk. Det innebär att MP visste om att mannen inte var en säkerhetsrisk på ett tidigt stadium och att dom ville bli av med honom av andra skäl.

2. Att MP inte alls lämnade över informationen till SÄPO vilket skulle innebära Eva Svedling, Anna Stenvinkel och förmodligen hela krishanteringsgruppen visat synnerlig inkompetens då dom inte överlämnat så pass viktiga misstankar över till SÄPO.

Men om nu MP har informationen om att tjänstemannen inte är en säkerhetsrisk redan 2015… Varför kontaktar då av Anna Stenvinkel och Jon Karlfeldt ordföranden i Green Forum och varnar honom för att erbjuda tjänstemannen plats i Green Forums styrelse med hänvisning till att han är en säkerhetsrisk? Jon Karlfeldt själv har på social medier uttryckt att det var ”sunkigt” av dom ur partiledningen som gick till media för att berätta sin sida av historien. Men att han själv kontaktade ordföranden i Green Forum verkar han ignorera.

Eftersom att detta nästan gått som en följetong i svensk media skall jag väl inte trötta ut er med hela den solkiga historien gällande relationen mellan tjänstemannen och Pernilla Stålhammar men vill ni läsa mer om det så kan ni göra det här. Hanteringen av detta är dock faktiskt värd att titta mer på med tanke på att historien inte bara gäller ett riksdagsparti… MP är även ett regeringsparti.

I en intervju i Aftonbladet ons 13 sep 2017 svarar Isabella Lövin så här på frågan om det inte borde tillsättas en utredning av frågan:

Som sagt, det här är en fråga som hanteras av cheferna som har hand om riksdagspersonal. Det hanteras i den ordningen, det finns rutiner. Om det handlar om säkerhetsfrågor har man kontakt med myndigheter och riksdagens säkerhetstjänst.

Man måste undra vilka rutiner hon då menar?

Enligt tjänstemannen finns det i skrivande stund inga som kontakter mellan honom och Miljöpartiet. Alla inom Miljöpartiet hänvisar till att det är ett personalärende vilket hanteras av Stenvinkel. Maria Ferm hänvisar till Stenvinkel och Stenvinkel svarar inte på några som helst frågor från journalister.

Nämnas bör att Pernilla svingat vilt på social medier och där även hävdat att tjänstemannen haft ”otillbörliga kontakter med ‘en viss utländsk nation’https://www.expressen.se/nyheter/stalhammar-anklagar-partitopp-for-rysskontakter/

Pernilla Stålhammar svär sig fri och har i dagarna skrivit på sin Facebook:

Nu måste jag svara en gång för alla. Det är inte jag som är grunden till de här anklagelserna mot den här mannen. Jag inser att jag har fiender men någon måtta får det vara

Är detta MP:s rutiner?

Anna Stenvinkel har en central roll i detta som kanslichef och medlem i krishanteringsgruppen där då även Maria Ferm, Eva Svedling och Jon Karlfeldt var medlemmar när detta utspelade sig. Krishanteringsgruppen verkar dock inte gjort annat än klassat det som ett personalärende och sedan lagt locket på.

Men om MP vet redan 2015 att mannen inte är en säkerhetsrisk varför dyker det då upp nya artiklar som pekar ut honom som en säkerhetsrisk så sent som 2017? I Aftonbladets artikel från 2017 står även:

Men flera källor – både riksdagsledamöter och högt uppsatta MP-politiker – bekräftar för Aftonbladet att det i själva verket handlade om att mannens chef ansåg att han utgjorde en säkerhetsrisk.

Så flera källor menar att mannens chef, som är Stenvinkel, ansåg att han var en säkerhetsrisk. Stenvinkel själv har sedan dess ändrat sin story inför riksdagsgruppen och sagt att tjänstemannen inte var en ”nationell säkerhetsrisk” utan en säkerhetsrisk för miljöpartiet. Vad hon nu menar med det?

I tidningen Grönt uppmanade Miljöpartiet, i början på året, medlemmar att anmäla trakasserier. Dessa trakasserier skulle då anmälas till Stenvinkel. Tjänstemannen kände sig inte bekväm med detta utan mailade istället Amanda Lindh och Marlené Tamlin eftersom att Stenvinkel var en av dom han anmälde. I detta mail tog han upp hela historien om hur han hade blivit behandlad och vad som låg till grund för detta. Eftersom att Marlené Tamlin är sammankallande i Partistyrelsen och Amanda Lindh är partisekreterare så är det ingen tvivel om att vetskapen om historien även finns där numera. Dock har ingen av dom svarat tjänstemannen ännu utan dom verkar tillfreds med på det sätt hela den här historiens har hanteras av Stenvinkel.

Man måste ställa sig frågan varför någon politiker idag vill försvara denna vansinniga historia eller motarbeta en utredning av hela historien? Att fel har begåtts behöver man inte vara en raketforskare att inse. Men som politiker måste man väl ändå inse vilken skada denna historia gör för sitt parti och det allmänna förtroende för politiker. Det slutliga ansvaret för att lösa detta problem ligger på partistyrelsen och partisekreteraren Amanda Lindh. Dom har nämligen makten att kräva en utredning då partikansliet är underställt partistyrelsen. Fn har partistyrelsen delegerat personalansvaret till Stenvinkel. Men i det här fallet borde väl ändå Partistyrelsen återkalla det ansvaret och göra en ordentlig och öppen utredning.

En reaktion på ”Varför svarar inte Miljöpartiets kanslichef Anna Stenvinkel?”

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.